De dolda sakerna i spelet är verkligen dolda. Trots att grafiken är relativt bra med livfulla färger, känns sakerna suddiga och svåra att urskilja. Särskilt om du försöker hitta en nål på ett vagnshjul. Det finns ett obegränsat hjälpsystem men du kan inte lita på det hur mycket som helst. Det finns också minispel att spela lite då och då. Tyvärr erbjuder de inte något utöver det vanliga och är bara aningens intressantare än att leta efter saker på måfå.

Som tidigare har nämnts så är det visuella helt okej, men bara som bakgrund åt karaktärernas konversationer. Förresten så finns här för många dialoger, de flesta är primitiva och inte särskilt roliga. Som tur är kan man hoppa över dem.

Pocahontas: Princess of the Powhantan kan knappast klassas som en förebild inom ”dolda föremål”-genren. Vad vi verkligen tyckte om var musiken och den trevliga historien som vi känner igen från när vi var små!